Morning always comes...

Jag har svårt för det, det ska jag erkänna. För människor som inte kan vara ärliga, och säga vad de tycker om saker och ting. Kanske först och främst för att de är konflikträdda? Eller kanske av någon annan anledning, hursomhelst så blir allt så ytligt. Hur ska man kunna göra något åt problemen om man inför alla andra låtsas som att det inte finns några problem. Man löser inga problem ensam i det tysta, ilskan bara växer, och till slut har allt gått för långt för att man ska kunna göra något åt det.

Egentligen har jag bara en fråga. Efter allt. Är det verkligen värt det?

Sjukligt peppad på en ny tatuering också, men det får vi ju se hur det blir med som sagt.

MEMENTO MORTALEM ESSE
-
Glöm inte att du är dödlig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback