malins

Sedan sist har det visat sig att bodengrabbarna, Johan, Micke och Robin blev rånade i fredags.
Nedlurade i en källare ute i Bergsjön och där blev Johan och Robin av med sina telefoner och en tröja och Micke blev meddragen till en bankomat där han blev tvingad att ta ut 3500 kr som han fick ge till killen. De andra var kvar i källaren. Micke lyckades hursomhelst springa därifrån och som tur var kom precis en polisbil förbi, så Micke sprang dit och stoppade den. På väg tillbaka till källaren får han se Johan och Robin sitta vid spårvagnshållplatsen så polisen plockar upp dem och på väg därifrån ser de en kille stå vid en bil, killen har tröjan som blev stulen på sig, så de pekar på honom och säger: "Det är han, han har tröjan på sig" Så polisen stannar och tar in både killen i bilen och han med tröjan, det visar sig att han har deras grejer på sig, allt utom Robins telefon. Så de får följa med tillbaka till polistationen och lämna redogörelser för vad som har hänt, och de är fortfarande fulla som svin! Efter att ha blivit ordentligt hånade av polisen så åker de hem till Nicke och sover.

Hursomhelst, på lördagen var det fest igen. Vi var ute i Bergsjön hos Anneli och Jimmy. Hade massa lustiga diskussioner om allt möjligt, jag berättar för den som frågar men vill inte att folk ska ta illa upp så jag tänker inte skriva ner det här! Anyway, så åkte vi in till stan och traskade till avenyn för att möta upp med Tom, Micke, Robin, Johan och Martin, och Martins polare. När vi kom fram till Boulevard (Boulevard of broken dreams som Martin skulle sagt) så stod Tom ute och väntade på oss tillsammans med Micke som inte kommit in för att han var för full. Vi stod och snackade ett tag och bestämde att Micke skulle prova att gå in med mig en sista gång, och fråga mig in hur det gick till, men in kom han. Väl inne satte vi våra grejor på samma garderobsbricka, och eftersom jag inte hade några fickor så tog han brickan och mitt VISAkort. Kanske inte så smart, men det tänkte jag inte på just då. Hursomhelst gick vi in, och längst upp och försökte hitta Tom och dom som vi tappat någonstans på vägen. Micke försökte vingla iväg gång på gång men jag ryckte tag i honom eftersom jag förstod att han skulle tappa bort sig själv annars. Hursomhelst hittade vi grabbarna på andra våningen och hängde med dom, men Micke var helt plötsligt försvunnen. Vi dansade och hade roligt där inne iaf, och till sist satt vi mest och hängde i soffan. När vi skulle gå ut insåg jag att Micke fortfarande var borta, och att min jacka hängde någonstans och att jag förmodligen inte skulle få ut den i första taget! Det var inte kul. Som tur var fanns Johan där till min undsättning och ringde och väckte Micke ur sin dvala. Micke var av någon anledning som ingen kan förstå borta vid Ullevi och lovade dyrt och heligt att han skulle springa hela vägen tillbaka till oss, det gjorde han, och skrapade upp armen efter att han sprungit in i en stolpe. Kassa jävel. Hur som helst, under den halvtimme vi väntade på Micke gick jag och Johan in och hämtade ut min Jacka och Mickes kofta, Johan betalade eftersom Micke fortfarande hade mitt kort, men han fick tillbaka pengarna när vi lämnade in kortet när Micke kommit tillbaka.

När vi gjort allt det var det bara jag, Micke, Johan och Tom kvar. Johan och Micke skulle dra hem till en tjejkompis och sova och jag och Tom skulle hem till Åsa som de varit på förfest hos och hämta hans jacka.  Men när vi kom fram dit fick vi veta att Åsa var ngn annanstans och att det inte hjälpte att vi kom ihåg vad portkoden var, 1932(Slaget vid Lützen, haha) så vi började vandra mot en hållplats vi skulle kunna ta en spårvagn hem till Martin från när vi mötte Martin och Robin med två tjejer. Vi stannade och pratade med dem och bestämde att vi skulle höras nästa dag. När de var på väg därifrån kom Robin plötsligt på att han inte hade ngn telefon(eftersom den blivit stulen) Så han sprang tillbaka till oss, tog upp sin "telefonbok" som han kallade den(ett kassakvitto) och bad om toms nummer. Han fick numret, men när han vände sig om var Martin och brudarna borta, haha! Hursomhelst bestämde han sig för att leta efter dem och sprang iväg. 5 min senare ringer Toms telefon, det är Robin, han hade inte hittat dem, haha. Så vi bestämmer att vi ska möta honom, och ett par minuter senare är vi återförenade igen och Robin är bitter, haha! Efter att vi klunsat om vem som ska bjuda på korv och Tom har förlorat med nybörjarsaxen mot mig och Robin som båda tog sten åt vi lite korv, och eftersom grabbarna fortfarande var hungriga så klunsade dom en gång till, även denna gång tog Tom nybörjarsaxen och Robin sten så Tom fick bjuda igen. Så jävla orutinerat. Hursomhelst så lämnade Robin oss efter att han pratat med Johan, och tog en taxi till Höjdhoppargatan (eller var det längdhoppargatan eller trestegsgatan?) och Tom och jag fixade en svarttaxi hem efter att vi insett att det inte gick några spårvagnar. Senare visade det sig att huset på Höjrdhoppargatan som grabbarna skulle in i inte existerade utan att det stod ett cykelskjul på platsen där huset borde stått. Så Johan försökte febrilt få upp porten därpå, men det är inte så lätt att knäcka en portkod så efter att han försökt i ett antal minuter skulle Micke, fullast i sällskapet försöka, och på andra försöket lyckades han. Det är helt insane (in The Mane?) men ack så sant. Så de gick längst ner i trapphuset och la sig där, Johan låg i trappen. Tydligen hade de funderat på att ringa oss och be att få komma, men det var väl så bekvämt att de lät bli. (elleeer?)

Micke berättade med stor inlevelse hur han vaknade på morgonen i fosterställning halv ihjälfrusen av att någon febrilt försökte komma in i tvättstugan, HAHA! Hur lyckas dom? Hursomhelst var det bra, de vaknade 08.15 nämligen, och skulle vara på polisstationen 08.30 så det blev en jävla fart på dem, men de lyckades ändå komma försent såklart. När de kom till polisstationen var de minst lika fulla som sist de varit där, polismannen talade om att de brukade vilja höra vad som hänt en gång till eftersom de inte varit nyktra första gången, men han insåg även att det inte skulle funka så den här gången, de var nämligen minst lika fulla igen. Micke blev ombedd att läsa igenom hans version av vad som hänt och tillfrågad om han kunde bekräfta att allt som stod där stämde och svarade: "Om jag hade sett bokstäverna hade jag säkert kunnat bekräfta det, men det gör jag inte!" dumma jävlar, återigen drog de till Nicke och sov efter att de varit på stationen, haha!

På söndagen åkte vi till Bergsjön och hämtade mina grejer. Sedan drog vi in på stationen, sa hejdå till Martin och gänget och sedan gick vi för att leta reda på en biograf som hade platser över till Spiderman 3. Ett tag funderade vi på att glassa till det med feta lädersäten i VIP bion på bargakungen, men så hade vi inte fått sitta bredvid varandra, och det hade inte ens varit kul, så vi beställde biljetter till den vanliga visningen. Medans vi väntade på att klockan skulle bli 9 så drog vi och lirade lite biljard och såg på hockey, slitna som vi var. När klockan var halv 9 drog vi tillbaka till bion efter en kvick fundering på att stjäla ngn sorts 2 tons maskin och gömma den i Nickes lägenhet för att sen sälja den på svarta marknaden. Filmen var bra och efter den gick grabbarna och Nicke för att ta en spårvagn hem till honom och jag, Tom, Martin och The Mane(Sofie) åkte hem till Martin och såg på Jackass två och skrattade lite.

Idag har vi gått på stan och handlat lite, haft kramkalas och sagt hejdå till grabbarna och så har jag åkt ut hit till Kungsbacka och gjort mig hemmastadd. Imorgon är Carita ledig och barnen hemma från dagis så vi ska hitta på ngt, sen ska jag förmodligen få träffa Marcus och barnen också, men det märker man!

Nu ska jag prata lite i telefon och sen sova!